{"id":54395,"date":"2023-07-19T06:21:44","date_gmt":"2023-07-19T13:21:44","guid":{"rendered":"https:\/\/www.chronobiology.com\/halsofordelar-med-kronofarmakol\/mental-halsa\/"},"modified":"2023-07-19T06:21:46","modified_gmt":"2023-07-19T13:21:46","slug":"mental-halsa","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/dev.chronobiology.com\/sv\/halsofordelar-med-kronofarmakol\/mental-halsa\/","title":{"rendered":"Mental h\u00e4lsa"},"content":{"rendered":"

[vc_row full_width=”stretch_row” el_class=”banner-top” css=”.vc_custom_1479346319970{background-image: url(https:\/\/www.chronobiology.com\/wp-content\/uploads\/2016\/06\/brain-and-psyche-3.jpg?id=9155) !important;}”][vc_column][vc_custom_heading source=”post_title” font_container=”tag:h1|text_align:center” use_theme_fonts=”yes”][\/vc_column][\/vc_row][vc_row][vc_column][vc_column_text]<\/p>\n

Utbr\u00e4ndhet: En modern sjukdom<\/h3>\n

Utbr\u00e4ndhet beskriver ett kroniskt fysiskt och k\u00e4nslom\u00e4ssigt tillst\u00e5nd av utmattning. De som drabbas k\u00e4nner sig \u00f6verbelastade, utbr\u00e4nda och ol\u00e4mpliga f\u00f6r de dagliga uppgifterna i livet. V\u00e5rt moderna dagliga liv inneb\u00e4r enorma utmaningar som uts\u00e4tter oss f\u00f6r st\u00e4ndigt \u00f6kande niv\u00e5er av stress. Om detta sker permanent och under en l\u00e4ngre tid kan k\u00e4nslor av utmattning och \u00f6verdrivna krav uppst\u00e5, vilket i v\u00e4rsta fall kan leda till fullst\u00e4ndig kollaps eller utbr\u00e4ndhet. Kvinnor drabbas i h\u00f6gre grad \u00e4n m\u00e4n. Typiska symptom p\u00e5 utbr\u00e4ndhet \u00e4r hoppl\u00f6shet, inre tomhet, s\u00f6mnst\u00f6rningar och brist p\u00e5 energi.<\/p>\n

Gl\u00f6mska, minskad libido, koncentrationssv\u00e5righeter samt en negativ syn p\u00e5 livet kan ocks\u00e5 f\u00f6rekomma. Biokemiskt kan en minskning av stresshormonet kortisol p\u00e5visas p\u00e5 morgonen, vilket leder till ett kv\u00e4llsv\u00e4rde som \u00e4r h\u00f6gre \u00e4n morgonv\u00e4rdet, vilket strider mot normala fall. Dessutom kan det leda till en minskning av ett antal neurotransmittorer som noradrenalin, adrenalin, dopamin och serotonin, samt andra specifika hormoner.<\/p>\n

Kroniskt tr\u00f6tthetssyndrom<\/h3>\n

Den exakta orsaken till utvecklingen av kroniskt tr\u00f6tthetssyndrom \u00e4r \u00e4nnu inte k\u00e4nd. F\u00f6r n\u00e4rvarande verkar allt peka i riktning mot en betydande inblandning av en kronisk inflammationsprocess. Till att b\u00f6rja med liknar denna sjukdom influensa. Ett k\u00e4nnetecken f\u00f6r kroniskt tr\u00f6tthetssyndrom \u00e4r ett permanent tillst\u00e5nd av utmattning, som uppst\u00e5r pl\u00f6tsligt och i samband med ospecificerade andra sjukdomssymtom och varar under en period av sex m\u00e5nader eller l\u00e4ngre. Kvinnor drabbas fyra g\u00e5nger s\u00e5 ofta som m\u00e4n. Till skillnad fr\u00e5n vanlig tr\u00f6tthet upptr\u00e4der detta syndrom oberoende av stress och ibland \u00e4ven under vila. Ut\u00f6ver de psykiska symptomen f\u00f6rekommer \u00e4ven ett antal kroppsliga symptom, s\u00e5som nattliga svettningar, led-, hals- och muskelsm\u00e4rtor, gastrointestinala besv\u00e4r, tryckk\u00e4nsla, influensaliknande sjukdomsk\u00e4nslor samt allvarliga begr\u00e4nsningar av korttidsminne och koncentration. I motsats till utbr\u00e4ndhetssyndromet, som utvecklas l\u00e5ngsamt och under l\u00e5ng tid, upptr\u00e4der kroniskt tr\u00f6tthetssyndrom pl\u00f6tsligt och resulterar i kroppsliga besv\u00e4r som inte f\u00f6rekommer vid utbr\u00e4ndhetssyndrom. Blodet uppvisar ofta f\u00f6rh\u00f6jda parametrar som pekar mot en kronisk inflammation. Brister i neurotransmittorer och\/eller hormoner kan p\u00e5visas mer s\u00e4llan, om inte depression ocks\u00e5 f\u00f6religger.<\/p>\n

Allm\u00e4n livsenergi: Mitokandrierna som kraftverket i varje cell<\/h3>\n

Enligt ett antal olika studier \u00e4r b\u00e5de kronisk tr\u00f6tthet och burnout-syndrom kopplade till det centrala elementet i produktionen av livskraft, s\u00e5 kallade mitokondrier. Det prim\u00e4ra syftet med dessa specialiserade cellkomponenter, som finns i stort antal i n\u00e4stan alla celler, \u00e4r att producera energi. Om mitokondrierna inte fungerar fullt ut skapas en flaskhals av tillg\u00e4nglig energi, och cellerna kan inte heller l\u00e4ngre producera de byggstenar som kr\u00e4vs f\u00f6r att andra celler och organ ska fungera. En st\u00f6rning i mitokondriernas funktion kan leda till m\u00e5nga olika symtom, allt fr\u00e5n allm\u00e4n svaghet och energibrist till problem med specifika organfunktioner, hum\u00f6rsv\u00e4ngningar och fertilitetsproblem.<\/p>\n

<\/div>\n

[\/vc_column_text][\/vc_column][\/vc_row][vc_row][vc_column][vc_tta_accordion color=”turquoise” c_icon=”chevron” c_position=”right” active_section=”99″ no_fill=”true” collapsible_all=”true”][vc_tta_section title=”St\u00f6d f\u00f6r mitokondriella funktioner genom anv\u00e4ndning av aktiva substanser i r\u00e4tt tid i enlighet med kronobiologiska standarder” tab_id=”1479256016110-57cda51c-16ab”][vc_row_inner css=”.vc_custom_1479386732117{background-image: url(https:\/\/www.chronobiology.com\/wp-content\/uploads\/2016\/06\/brain_1.jpg?id=11640) !important;}”][vc_column_inner][vc_column_text]Phytonutrienter som anv\u00e4nds vid r\u00e4tt tidpunkt p\u00e5 dagen kan balansera allm\u00e4n svaghet och skydda mot utbr\u00e4ndhetssjukdomar genom att \u00f6ka energiprestanda.<\/p>\n

Akut eller kronisk brist p\u00e5 energi kr\u00e4ver en \u00f6kning av effektiviteten och antalet mitokondrier. F\u00f6r att uppn\u00e5 detta rekommenderar vi vissa naturliga ingredienser under den f\u00f6rsta halvan av dagen som s\u00e4rskilt stimulerar energiproduktionen. Under den nattliga regenereringsfasen \u00e4r en mycket viktig faktor skyddet av organismen mot fria syreradikaler. \u00c4mnet quercetin erbjuder denna skyddande funktion och har dessutom en stimulerande effekt som g\u00f6r att antalet mitokondrier i cellerna \u00f6kar.<\/p>\n

Om dessa speciella bioaktiva \u00e4mnen tas vid r\u00e4tt tidpunkt p\u00e5 dagen kan de kronobiologiskt st\u00f6dja de processer som \u00e4ger rum i cellen och minska de negativa konsekvenserna p\u00e5 grund av brist p\u00e5 energi som orsakas av funktionsst\u00f6rningar i mitokondrierna.<\/p>\n

Substanser f\u00f6r morgonen (aktiverande effekt):<\/strong><\/p>\n

    \n
  • NADH<\/li>\n
  • L-Karnitin<\/li>\n
  • L-Arginin<\/li>\n
  • Vitamin B6<\/li>\n
  • C-Vitamin<\/li>\n
  • E-Vitamin<\/li>\n
  • Omega-3<\/li>\n<\/ul>\n

    Substanser f\u00f6r kv\u00e4llen (regenerativ effekt):<\/strong><\/p>\n

      \n
    • Glutation<\/li>\n
    • Koenzym Q-10<\/li>\n
    • Quercetin<\/li>\n
    • Reserveratrol<\/li>\n
    • Ginkgo-biloba<\/li>\n
    • Zink<\/li>\n
    • Biotin<\/li>\n
    • Vitamin B1<\/li>\n
    • Vitamin B2<\/li>\n
    • Vitamin B12<\/li>\n
    • Omega-3<\/li>\n<\/ul>\n

      [\/vc_column_text][\/vc_column_inner][\/vc_row_inner][\/vc_tta_section][\/vc_tta_accordion][\/vc_column][\/vc_row][vc_row][vc_column][vc_column_text]<\/p>\n

      Depression<\/h3>\n

      En av \u00e5tta till tio personer drabbas under sin livstid av en behandlingskr\u00e4vande depression. Depression uttrycks ofta genom symptom som intressef\u00f6rlust, negativa tankar, k\u00e4nslor av hoppl\u00f6shet, brist p\u00e5 energi, irritabilitet och nedst\u00e4mdhet; i v\u00e4rsta fall kommer \u00e4ven sj\u00e4lvmordstankar i f\u00f6rgrunden. De fysiska symptomen omfattar dagtr\u00f6tthet, s\u00f6mnl\u00f6shet, muskelv\u00e4rk, mag-tarmbesv\u00e4r, huvudv\u00e4rk och andra ospecificerade sensoriska st\u00f6rningar. Personer som lider av depression uppvisar n\u00e4stan alltid en funktionsst\u00f6rning i serotoninsystemet. Serotonin \u00e4r en av de viktigaste signalsubstanserna i m\u00e4nniskokroppen och kallas ocks\u00e5 ofta f\u00f6r lyckohormonet, eftersom v\u00e5rt psykiska v\u00e4lbefinnande till stor del p\u00e5verkas av v\u00e5r serotoninniv\u00e5. Brist p\u00e5 serotonin, s\u00e4rskilt i hj\u00e4rnan, leder till nedst\u00e4mdhet och d\u00e5lig sinnesst\u00e4mning. Det faktum att natthormonet melatonin bildas av serotonin under kv\u00e4llen f\u00f6rklarar varf\u00f6r brist p\u00e5 serotonin ocks\u00e5 kan leda till s\u00f6mnst\u00f6rningar.[\/vc_column_text][\/vc_column][\/vc_row][vc_row][vc_column][vc_tta_accordion color=”turquoise” c_icon=”chevron” c_position=”right” active_section=”99″ no_fill=”true” collapsible_all=”true”][vc_tta_section title=”Bek\u00e4mpning av depression genom anv\u00e4ndning av aktiva substanser i r\u00e4tt tid i enlighet med kronobiologiska standarder” tab_id=”1479256100583-05120404-53d5″][vc_row_inner css=”.vc_custom_1479386751172{background-image: url(https:\/\/www.chronobiology.com\/wp-content\/uploads\/2016\/06\/brain_2.jpg?id=11641) !important;}”][vc_column_inner][vc_column_text]Med hj\u00e4lp av fyton\u00e4rings\u00e4mnen som anv\u00e4nds vid r\u00e4tt tidpunkt p\u00e5 dagen kan depression f\u00f6rb\u00e4ttras avsev\u00e4rt, eftersom dessa \u00e4mnen h\u00f6jer serotoninniv\u00e5n i hj\u00e4rnan och balanserar hum\u00f6rsv\u00e4ngningar. Uppm\u00e4rksamhet b\u00f6r \u00e4gnas \u00e5t det faktum att serotoninniv\u00e5n \u00e4r h\u00f6gre p\u00e5 morgonen och l\u00e5ngsamt minskar hela dagen in p\u00e5 kv\u00e4llen. Serotoninniv\u00e5n kan \u00e5terst\u00e4llas med hj\u00e4lp av aminosyran 5-Hydroxytryptofan (5-HTP), som \u00e4r den prim\u00e4ra substansen i fr\u00f6na fr\u00e5n den l\u00e4kande v\u00e4xten Griffoniasimplicifolia. Om 5-HTP intas och fris\u00e4tts snabbt, kommer serotoninniv\u00e5erna att stiga snabbt, men inte under en l\u00e4ngre tidsperiod. Administrering av aminosyran L-tryptofan (i havregryn, sojab\u00f6nor och andra vegetabiliska proteiner) i en doseringsform som l\u00e5ngsamt frig\u00f6r L-tryptofan ger \u00e5 andra sidan en l\u00e5ngsammare men mer l\u00e5ngvarig \u00f6kning av serotoninniv\u00e5n.<\/p>\n

      Kombinationen av b\u00e5da dessa aminosyror i sina respektive doseringsformer \u00e4r optimalt effektiv i sin interaktion och stimulerar serotoninsyntesen l\u00e5ngsiktigt och effektivt, s\u00e4rskilt i centrala nervsystemet, utan att ha n\u00e5gra st\u00f6rre biverkningar. Den idealiska tiden f\u00f6r intag \u00e4r p\u00e5 morgonen.<\/p>\n

      Substanser p\u00e5 morgonen:<\/strong><\/p>\n

        \n
      • L-Tryptofan<\/li>\n
      • 5-HTP<\/li>\n
      • Vitamin B3<\/li>\n
      • Vitamin B6<\/li>\n
      • Kava Kava<\/li>\n<\/ul>\n

        Substanser p\u00e5 kv\u00e4llen:<\/strong><\/p>\n

          \n
        • Johannes\u00f6rt<\/li>\n
        • Valeriana<\/li>\n
        • Gaba<\/li>\n
        • Humle<\/li>\n
        • Balsam<\/li>\n
        • Kava Kava<\/li>\n
        • Lecitin<\/li>\n<\/ul>\n

          [\/vc_column_text][\/vc_column_inner][\/vc_row_inner][\/vc_tta_section][\/vc_tta_accordion][\/vc_column][\/vc_row][vc_row][vc_column][vc_column_text]<\/p>\n

          Koncentration och minne<\/h3>\n

          Tillr\u00e4cklig blodcirkulation \u00e4r avg\u00f6rande f\u00f6r hj\u00e4rnans funktion, liksom f\u00f6r ett dussintal andra mycket viktiga \u00e4mnen. V\u00e5ra hj\u00e4rnceller l\u00e4ngtar inte bara efter luft, utan framf\u00f6r allt efter mycket v\u00e4rdefulla n\u00e4rings\u00e4mnen. F\u00f6rst nyligen har publicerade studieresultat avsl\u00f6jat en chockerande sanning: Den \u00e5ldrande hj\u00e4rnan kr\u00e4ver mer energi f\u00f6r en mindre prestationsf\u00f6rm\u00e5ga. Tack och lov uppt\u00e4cker vetenskapen bakom kronobiologi fler och fler biokemiska \u00e4mnen som hj\u00e4lper oss att h\u00e5lla v\u00e5ra kognitiva funktioner aktiva.[\/vc_column_text][\/vc_column][\/vc_row][vc_row][vc_column][vc_tta_accordion color=”turquoise” c_icon=”chevron” c_position=”right” active_section=”99″ no_fill=”true” collapsible_all=”true”][vc_tta_section title=”Antioxidanter” tab_id=”1479256104570-5cfadf2e-de71″][vc_row_inner css=”.vc_custom_1479386769712{background-image: url(https:\/\/www.chronobiology.com\/wp-content\/uploads\/2016\/06\/brain_3.jpg?id=11642) !important;}”][vc_column_inner][vc_column_text]<\/p>\n

          F\u00f6r\u00e4ndringar i hj\u00e4rnan uppst\u00e5r p\u00e5 grund av cellskador som orsakas av fria radikaler.<\/h3>\n

          V\u00e5r hj\u00e4rnfunktion \u00e4r beroende av ett n\u00e4tverk av nervceller och neuroner, som ocks\u00e5 \u00e4r mycket k\u00e4nsliga f\u00f6r oxidativa skador. Skador p\u00e5 dessa celler leder till funktionsbegr\u00e4nsningar, som f\u00f6rst visar sig som koncentrationssv\u00e5righeter och senare \u00e4ven kan leda till demens. Vissa n\u00e4rings\u00e4mnen bek\u00e4mpar dock fria radikaler och skyddar cellh\u00e4lsan i hela kroppen. D\u00e4rf\u00f6r kan de ocks\u00e5 spela en roll i f\u00f6rebyggandet och bek\u00e4mpningen av neurodegenerativa sjukdomar i hj\u00e4rnan. Om hj\u00e4rnan inte utmanas tillr\u00e4ckligt, s\u00e4rskilt med stigande \u00e5lder, krymper antalet celler och deras anslutning till hj\u00e4rnbarken, den vita hj\u00e4rnsubstansen minskar och f\u00e4rre neurotransmittorer produceras. Resultatet \u00e4r inte bara en minskad koncentrationsf\u00f6rm\u00e5ga, utan ocks\u00e5 en \u00f6kning av hj\u00e4rnsjukdomar som Alzheimers sjukdom.[\/vc_column_text][\/vc_column_inner][\/vc_row_inner][\/vc_tta_section][\/vc_tta_accordion][\/vc_column][\/vc_row][vc_row][vc_column][vc_tta_accordion color=”turquoise” c_icon=”chevron” c_position=”right” active_section=”99″ no_fill=”true” collapsible_all=”true”][vc_tta_section title=”\u00d6kad hj\u00e4rnkapacitet genom anv\u00e4ndning av aktiva substanser i r\u00e4tt tid i enlighet med kronobiologiska standarder” tab_id=”1479256106977-0fa3157e-c450″][vc_row_inner css=”.vc_custom_1479386785834{background-image: url(https:\/\/www.chronobiology.com\/wp-content\/uploads\/2016\/06\/brain_4.jpg?id=11643) !important;}”][vc_column_inner][vc_column_text]Den goda nyheten \u00e4r att vissa neurodegenerativa f\u00f6r\u00e4ndringar kan f\u00f6rb\u00e4ttras avsev\u00e4rt genom intag av v\u00e4rdefulla n\u00e4rings\u00e4mnen som v\u00e4xtextrakt, vitaminer och sp\u00e5r\u00e4mnen. Det rekommenderas att vissa \u00e4mnen intas p\u00e5 morgonen f\u00f6r att bibeh\u00e5lla en stimulerande effekt p\u00e5 neuronala strukturer. Intag p\u00e5 kv\u00e4llen tj\u00e4nar fr\u00e4mst m\u00e5let med regenerering och f\u00f6rst\u00e4rkning av l\u00e5ngtidsminnet.<\/p>\n

          Det prim\u00e4ra m\u00e5let med att administrera dessa \u00e4mnen \u00e4r att f\u00f6rb\u00e4ttra blodcirkulationen och antioxidantaktiviteten, samt en tillr\u00e4cklig energif\u00f6rs\u00f6rjning f\u00f6r de metaboliska processerna i hj\u00e4rnan, celltillv\u00e4xt, n\u00e4tverkande av nervceller och fris\u00e4ttning av neurotransmittorer. F\u00f6rutom kronobiologiskt optimalt tillskott \u00e4r s\u00e5 kallad hj\u00e4rnjogging ett annat alternativ f\u00f6r att \u00f6ka och bibeh\u00e5lla minnesprocesser och koncentration.<\/p>\n

          Substanser f\u00f6r morgonen (aktiverande effekt):<\/strong><\/p>\n

            \n
          • Vinpocetin<\/li>\n
          • Inositol<\/li>\n
          • Kolin<\/li>\n
          • DMAE<\/li>\n
          • Huperzin A<\/li>\n
          • E-Vitamin<\/li>\n
          • NADH<\/li>\n
          • Koenzym Q-10<\/li>\n<\/ul>\n

            Substanser f\u00f6r kv\u00e4llen (regenerativ effekt):<\/strong><\/p>\n

              \n
            • Vitamin B1<\/li>\n
            • Vitamin B2<\/li>\n
            • Vitamin B12<\/li>\n
            • Folsyra<\/li>\n
            • Pantotensyra<\/li>\n
            • Ginkgo-biloba<\/li>\n
            • Acetyl-L-karnitin<\/li>\n
            • Fosfatidylserin<\/li>\n
            • Panax-Ginseng<\/li>\n<\/ul>\n

              [\/vc_column_text][\/vc_column_inner][\/vc_row_inner][\/vc_tta_section][\/vc_tta_accordion][\/vc_column][\/vc_row]<\/p>\n<\/div>","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

              [vc_row full_width=”stretch_row” el_class=”banner-top” css=”.vc_custom_1479346319970{background-image: url(https:\/\/www.chronobiology.com\/wp-content\/uploads\/2016\/06\/brain-and-psyche-3.jpg?id=9155) !important;}”][vc_column][vc_custom_heading source=”post_title” font_container=”tag:h1|text_align:center” use_theme_fonts=”yes”][\/vc_column][\/vc_row][vc_row][vc_column][vc_column_text] Utbr\u00e4ndhet: En modern sjukdom Utbr\u00e4ndhet beskriver ett kroniskt fysiskt och k\u00e4nslom\u00e4ssigt tillst\u00e5nd av utmattning. De som drabbas k\u00e4nner sig \u00f6verbelastade, utbr\u00e4nda och ol\u00e4mpliga f\u00f6r de dagliga uppgifterna i livet. V\u00e5rt moderna dagliga liv inneb\u00e4r enorma utmaningar som uts\u00e4tter oss f\u00f6r st\u00e4ndigt \u00f6kande niv\u00e5er av stress. Om […]<\/p>\n","protected":false},"author":11,"featured_media":47927,"parent":54366,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"_acf_changed":false,"_genesis_hide_title":false,"_genesis_hide_breadcrumbs":false,"_genesis_hide_singular_image":false,"_genesis_hide_footer_widgets":false,"_genesis_custom_body_class":"","_genesis_custom_post_class":"","_genesis_layout":"full-width-content","footnotes":""},"categories":[],"class_list":{"0":"post-54395","1":"page","2":"type-page","3":"status-publish","4":"has-post-thumbnail","6":"entry"},"acf":[],"yoast_head":"\nMental h\u00e4lsa – Chronobiology.com<\/title>\n<meta name=\"robots\" content=\"index, follow, max-snippet:-1, max-image-preview:large, max-video-preview:-1\" \/>\n<link rel=\"canonical\" href=\"https:\/\/dev.chronobiology.com\/sv\/halsofordelar-med-kronofarmakol\/mental-halsa\/\" \/>\n<meta property=\"og:locale\" content=\"sv_SE\" \/>\n<meta property=\"og:type\" content=\"article\" \/>\n<meta property=\"og:title\" content=\"Mental h\u00e4lsa\" \/>\n<meta property=\"og:description\" content=\"[vc_row full_width=”stretch_row” el_class=”banner-top” css=”.vc_custom_1479346319970{background-image: url(https:\/\/www.chronobiology.com\/wp-content\/uploads\/2016\/06\/brain-and-psyche-3.jpg?id=9155) !important;}”][vc_column][vc_custom_heading source=”post_title” font_container=”tag:h1|text_align:center” use_theme_fonts=”yes”][\/vc_column][\/vc_row][vc_row][vc_column][vc_column_text] Utbr\u00e4ndhet: En modern sjukdom Utbr\u00e4ndhet beskriver ett kroniskt fysiskt och k\u00e4nslom\u00e4ssigt tillst\u00e5nd av utmattning. De som drabbas k\u00e4nner sig \u00f6verbelastade, utbr\u00e4nda och ol\u00e4mpliga f\u00f6r de dagliga uppgifterna i livet. V\u00e5rt moderna dagliga liv inneb\u00e4r enorma utmaningar som uts\u00e4tter oss f\u00f6r st\u00e4ndigt \u00f6kande niv\u00e5er av stress. Om […]\" \/>\n<meta property=\"og:url\" content=\"https:\/\/dev.chronobiology.com\/sv\/halsofordelar-med-kronofarmakol\/mental-halsa\/\" \/>\n<meta property=\"og:site_name\" content=\"Chronobiology.com\" \/>\n<meta property=\"article:publisher\" content=\"https:\/\/www.facebook.com\/chronobiology\" \/>\n<meta property=\"article:modified_time\" content=\"2023-07-19T13:21:46+00:00\" \/>\n<meta property=\"og:image\" content=\"https:\/\/dev.chronobiology.com\/wp-content\/uploads\/2016\/06\/brain-and-psyche-3.jpg\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:width\" content=\"1800\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:height\" content=\"449\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:type\" content=\"image\/jpeg\" \/>\n<meta name=\"twitter:card\" content=\"summary_large_image\" \/>\n<meta name=\"twitter:site\" content=\"@chronobionews\" \/>\n<meta name=\"twitter:label1\" content=\"Ber\u00e4knad l\u00e4stid\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:data1\" content=\"10 minuter\" \/>\n<script type=\"application\/ld+json\" class=\"yoast-schema-graph\">{\"@context\":\"https:\/\/schema.org\",\"@graph\":[{\"@type\":\"WebPage\",\"@id\":\"https:\/\/dev.chronobiology.com\/sv\/halsofordelar-med-kronofarmakol\/mental-halsa\/\",\"url\":\"https:\/\/dev.chronobiology.com\/sv\/halsofordelar-med-kronofarmakol\/mental-halsa\/\",\"name\":\"Mental h\u00e4lsa – Chronobiology.com\",\"isPartOf\":{\"@id\":\"https:\/\/dev.chronobiology.com\/sv\/#website\"},\"primaryImageOfPage\":{\"@id\":\"https:\/\/dev.chronobiology.com\/sv\/halsofordelar-med-kronofarmakol\/mental-halsa\/#primaryimage\"},\"image\":{\"@id\":\"https:\/\/dev.chronobiology.com\/sv\/halsofordelar-med-kronofarmakol\/mental-halsa\/#primaryimage\"},\"thumbnailUrl\":\"https:\/\/dev.chronobiology.com\/wp-content\/uploads\/2016\/06\/brain-and-psyche-3.jpg\",\"datePublished\":\"2023-07-19T13:21:44+00:00\",\"dateModified\":\"2023-07-19T13:21:46+00:00\",\"breadcrumb\":{\"@id\":\"https:\/\/dev.chronobiology.com\/sv\/halsofordelar-med-kronofarmakol\/mental-halsa\/#breadcrumb\"},\"inLanguage\":\"sv-SE\",\"potentialAction\":[{\"@type\":\"ReadAction\",\"target\":[\"https:\/\/dev.chronobiology.com\/sv\/halsofordelar-med-kronofarmakol\/mental-halsa\/\"]}]},{\"@type\":\"ImageObject\",\"inLanguage\":\"sv-SE\",\"@id\":\"https:\/\/dev.chronobiology.com\/sv\/halsofordelar-med-kronofarmakol\/mental-halsa\/#primaryimage\",\"url\":\"https:\/\/dev.chronobiology.com\/wp-content\/uploads\/2016\/06\/brain-and-psyche-3.jpg\",\"contentUrl\":\"https:\/\/dev.chronobiology.com\/wp-content\/uploads\/2016\/06\/brain-and-psyche-3.jpg\",\"width\":1800,\"height\":449},{\"@type\":\"BreadcrumbList\",\"@id\":\"https:\/\/dev.chronobiology.com\/sv\/halsofordelar-med-kronofarmakol\/mental-halsa\/#breadcrumb\",\"itemListElement\":[{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":1,\"name\":\"Home\",\"item\":\"https:\/\/dev.chronobiology.com\/sv\/\"},{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":2,\"name\":\"H\u00e4lsof\u00f6rdelar med kronofarmakol\",\"item\":\"https:\/\/dev.chronobiology.com\/sv\/halsofordelar-med-kronofarmakol\/\"},{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":3,\"name\":\"Mental h\u00e4lsa\"}]},{\"@type\":\"WebSite\",\"@id\":\"https:\/\/dev.chronobiology.com\/sv\/#website\",\"url\":\"https:\/\/dev.chronobiology.com\/sv\/\",\"name\":\"Chronobiology.com\",\"description\":\"\",\"publisher\":{\"@id\":\"https:\/\/dev.chronobiology.com\/sv\/#organization\"},\"potentialAction\":[{\"@type\":\"SearchAction\",\"target\":{\"@type\":\"EntryPoint\",\"urlTemplate\":\"https:\/\/dev.chronobiology.com\/sv\/?s={search_term_string}\"},\"query-input\":{\"@type\":\"PropertyValueSpecification\",\"valueRequired\":true,\"valueName\":\"search_term_string\"}}],\"inLanguage\":\"sv-SE\"},{\"@type\":\"Organization\",\"@id\":\"https:\/\/dev.chronobiology.com\/sv\/#organization\",\"name\":\"Chronobiology\",\"url\":\"https:\/\/dev.chronobiology.com\/sv\/\",\"logo\":{\"@type\":\"ImageObject\",\"inLanguage\":\"sv-SE\",\"@id\":\"https:\/\/dev.chronobiology.com\/sv\/#\/schema\/logo\/image\/\",\"url\":\"https:\/\/www.chronobiology.com\/wp-content\/uploads\/2019\/01\/chronobiology_logo_en_r.png\",\"contentUrl\":\"https:\/\/www.chronobiology.com\/wp-content\/uploads\/2019\/01\/chronobiology_logo_en_r.png\",\"width\":375,\"height\":90,\"caption\":\"Chronobiology\"},\"image\":{\"@id\":\"https:\/\/dev.chronobiology.com\/sv\/#\/schema\/logo\/image\/\"},\"sameAs\":[\"https:\/\/www.facebook.com\/chronobiology\",\"https:\/\/x.com\/chronobionews\",\"https:\/\/www.instagram.com\/chronobiology\/\",\"https:\/\/www.pinterest.com\/chronobiology\/\"]}]}<\/script>\n<!-- \/ Yoast SEO Premium plugin. -->","yoast_head_json":{"title":"Mental h\u00e4lsa – Chronobiology.com","robots":{"index":"index","follow":"follow","max-snippet":"max-snippet:-1","max-image-preview":"max-image-preview:large","max-video-preview":"max-video-preview:-1"},"canonical":"https:\/\/dev.chronobiology.com\/sv\/halsofordelar-med-kronofarmakol\/mental-halsa\/","og_locale":"sv_SE","og_type":"article","og_title":"Mental h\u00e4lsa","og_description":"[vc_row full_width=”stretch_row” el_class=”banner-top” css=”.vc_custom_1479346319970{background-image: url(https:\/\/www.chronobiology.com\/wp-content\/uploads\/2016\/06\/brain-and-psyche-3.jpg?id=9155) !important;}”][vc_column][vc_custom_heading source=”post_title” font_container=”tag:h1|text_align:center” use_theme_fonts=”yes”][\/vc_column][\/vc_row][vc_row][vc_column][vc_column_text] Utbr\u00e4ndhet: En modern sjukdom Utbr\u00e4ndhet beskriver ett kroniskt fysiskt och k\u00e4nslom\u00e4ssigt tillst\u00e5nd av utmattning. De som drabbas k\u00e4nner sig \u00f6verbelastade, utbr\u00e4nda och ol\u00e4mpliga f\u00f6r de dagliga uppgifterna i livet. V\u00e5rt moderna dagliga liv inneb\u00e4r enorma utmaningar som uts\u00e4tter oss f\u00f6r st\u00e4ndigt \u00f6kande niv\u00e5er av stress. Om […]","og_url":"https:\/\/dev.chronobiology.com\/sv\/halsofordelar-med-kronofarmakol\/mental-halsa\/","og_site_name":"Chronobiology.com","article_publisher":"https:\/\/www.facebook.com\/chronobiology","article_modified_time":"2023-07-19T13:21:46+00:00","og_image":[{"width":1800,"height":449,"url":"https:\/\/dev.chronobiology.com\/wp-content\/uploads\/2016\/06\/brain-and-psyche-3.jpg","type":"image\/jpeg"}],"twitter_card":"summary_large_image","twitter_site":"@chronobionews","twitter_misc":{"Ber\u00e4knad l\u00e4stid":"10 minuter"},"schema":{"@context":"https:\/\/schema.org","@graph":[{"@type":"WebPage","@id":"https:\/\/dev.chronobiology.com\/sv\/halsofordelar-med-kronofarmakol\/mental-halsa\/","url":"https:\/\/dev.chronobiology.com\/sv\/halsofordelar-med-kronofarmakol\/mental-halsa\/","name":"Mental h\u00e4lsa – Chronobiology.com","isPartOf":{"@id":"https:\/\/dev.chronobiology.com\/sv\/#website"},"primaryImageOfPage":{"@id":"https:\/\/dev.chronobiology.com\/sv\/halsofordelar-med-kronofarmakol\/mental-halsa\/#primaryimage"},"image":{"@id":"https:\/\/dev.chronobiology.com\/sv\/halsofordelar-med-kronofarmakol\/mental-halsa\/#primaryimage"},"thumbnailUrl":"https:\/\/dev.chronobiology.com\/wp-content\/uploads\/2016\/06\/brain-and-psyche-3.jpg","datePublished":"2023-07-19T13:21:44+00:00","dateModified":"2023-07-19T13:21:46+00:00","breadcrumb":{"@id":"https:\/\/dev.chronobiology.com\/sv\/halsofordelar-med-kronofarmakol\/mental-halsa\/#breadcrumb"},"inLanguage":"sv-SE","potentialAction":[{"@type":"ReadAction","target":["https:\/\/dev.chronobiology.com\/sv\/halsofordelar-med-kronofarmakol\/mental-halsa\/"]}]},{"@type":"ImageObject","inLanguage":"sv-SE","@id":"https:\/\/dev.chronobiology.com\/sv\/halsofordelar-med-kronofarmakol\/mental-halsa\/#primaryimage","url":"https:\/\/dev.chronobiology.com\/wp-content\/uploads\/2016\/06\/brain-and-psyche-3.jpg","contentUrl":"https:\/\/dev.chronobiology.com\/wp-content\/uploads\/2016\/06\/brain-and-psyche-3.jpg","width":1800,"height":449},{"@type":"BreadcrumbList","@id":"https:\/\/dev.chronobiology.com\/sv\/halsofordelar-med-kronofarmakol\/mental-halsa\/#breadcrumb","itemListElement":[{"@type":"ListItem","position":1,"name":"Home","item":"https:\/\/dev.chronobiology.com\/sv\/"},{"@type":"ListItem","position":2,"name":"H\u00e4lsof\u00f6rdelar med kronofarmakol","item":"https:\/\/dev.chronobiology.com\/sv\/halsofordelar-med-kronofarmakol\/"},{"@type":"ListItem","position":3,"name":"Mental h\u00e4lsa"}]},{"@type":"WebSite","@id":"https:\/\/dev.chronobiology.com\/sv\/#website","url":"https:\/\/dev.chronobiology.com\/sv\/","name":"Chronobiology.com","description":"","publisher":{"@id":"https:\/\/dev.chronobiology.com\/sv\/#organization"},"potentialAction":[{"@type":"SearchAction","target":{"@type":"EntryPoint","urlTemplate":"https:\/\/dev.chronobiology.com\/sv\/?s={search_term_string}"},"query-input":{"@type":"PropertyValueSpecification","valueRequired":true,"valueName":"search_term_string"}}],"inLanguage":"sv-SE"},{"@type":"Organization","@id":"https:\/\/dev.chronobiology.com\/sv\/#organization","name":"Chronobiology","url":"https:\/\/dev.chronobiology.com\/sv\/","logo":{"@type":"ImageObject","inLanguage":"sv-SE","@id":"https:\/\/dev.chronobiology.com\/sv\/#\/schema\/logo\/image\/","url":"https:\/\/www.chronobiology.com\/wp-content\/uploads\/2019\/01\/chronobiology_logo_en_r.png","contentUrl":"https:\/\/www.chronobiology.com\/wp-content\/uploads\/2019\/01\/chronobiology_logo_en_r.png","width":375,"height":90,"caption":"Chronobiology"},"image":{"@id":"https:\/\/dev.chronobiology.com\/sv\/#\/schema\/logo\/image\/"},"sameAs":["https:\/\/www.facebook.com\/chronobiology","https:\/\/x.com\/chronobionews","https:\/\/www.instagram.com\/chronobiology\/","https:\/\/www.pinterest.com\/chronobiology\/"]}]}},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/dev.chronobiology.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/54395"}],"collection":[{"href":"https:\/\/dev.chronobiology.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/dev.chronobiology.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/dev.chronobiology.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/users\/11"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/dev.chronobiology.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=54395"}],"version-history":[{"count":2,"href":"https:\/\/dev.chronobiology.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/54395\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":54397,"href":"https:\/\/dev.chronobiology.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/54395\/revisions\/54397"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/dev.chronobiology.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/54366"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/dev.chronobiology.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media\/47927"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/dev.chronobiology.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=54395"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/dev.chronobiology.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=54395"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}