{"id":54329,"date":"2023-07-17T07:26:10","date_gmt":"2023-07-17T14:26:10","guid":{"rendered":"https:\/\/www.chronobiology.com\/melatonin-och-kronobiologi\/exogena-somnstorningar\/"},"modified":"2023-07-17T07:26:11","modified_gmt":"2023-07-17T14:26:11","slug":"exogena-somnstorningar","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/dev.chronobiology.com\/sv\/melatonin-och-kronobiologi\/exogena-somnstorningar\/","title":{"rendered":"Exogena s\u00f6mnst\u00f6rningar"},"content":{"rendered":"

[vc_row full_width=”stretch_row” el_class=”banner-top” css=”.vc_custom_1479393416057{background-image: url(https:\/\/www.chronobiology.com\/wp-content\/uploads\/2016\/11\/melatonin_sleep_disturbances.jpg?id=11711) !important;}”][vc_column][vc_custom_heading source=”post_title” font_container=”tag:h1|text_align:center” use_theme_fonts=”yes”][\/vc_column][\/vc_row][vc_row el_class=”melatoninfacts”][vc_column][vc_column_text]<\/p>\n

Exogena s\u00f6mnst\u00f6rningar<\/h2>\n

S\u00f6mnst\u00f6rningar kan ha m\u00e5nga olika orsaker. Man skiljer mellan s\u00f6mnst\u00f6rningar som beror p\u00e5 endogena funktionsst\u00f6rningar och s\u00e5dana som utl\u00f6ses av externa eller exogena faktorer. De senare kan delas in i f\u00f6ljande:[\/vc_column_text][\/vc_column][\/vc_row][vc_row][vc_column][vc_tta_accordion color=”turquoise” c_icon=”chevron” c_position=”right” active_section=”99″ no_fill=”true” collapsible_all=”true”][vc_tta_section title=”Jetlag och skiftarbete” tab_id=”1479159301199-fd863768-f6afa61f-d34d”][vc_row_inner css=”.vc_custom_1479393829403{background-image: url(https:\/\/www.chronobiology.com\/wp-content\/uploads\/2016\/11\/disturb_1.jpg?id=11714) !important;}”][vc_column_inner][vc_column_text]Jetlag uppst\u00e5r n\u00e4r man passerar flera tidszoner p\u00e5 kort tid och den naturliga inre klockan inte l\u00e4ngre st\u00e4mmer \u00f6verens med den faktiska tiden p\u00e5 dygnet. Detta g\u00f6r att hormonbalansen som ligger till grund f\u00f6r en normal och typisk dygnsrytm blir f\u00f6rvirrad. Jetlag \u00e4r allvarligare ju fler tidszoner som passeras, eftersom anpassningen av de inre rytmerna bara kan ske l\u00e5ngsamt. Typiska symptom \u00e4r s\u00f6mnl\u00f6shet p\u00e5 natten och d\u00e5sighet p\u00e5 dagen, allm\u00e4nt obehag och andra somatiska symptom som koncentrationssv\u00e5righeter och hj\u00e4rt- och k\u00e4rlproblem. Det finns m\u00f6jliga h\u00e4lsoeffekter: d\u00e5sighet p\u00e5 dagen, problem med att somna och somna p\u00e5 natten, begr\u00e4nsad fysisk kondition, nedsatt kognitiv f\u00f6rm\u00e5ga, hum\u00f6rsv\u00e4ngningar samt gastrointestinala och psykosomatiska problem. Reaktionsf\u00f6rm\u00e5gan kan ocks\u00e5 f\u00f6rs\u00e4mras. I v\u00e4rsta fall kan hj\u00e4rt- och k\u00e4rlsjukdomar, diabetes och cancer uppst\u00e5.<\/p>\n

I detta fall \u00e4r melatonin effektivt f\u00f6r att reglera skiftningarna i s\u00f6mn- och vakenhetsrytmen, s\u00e4rskilt vid flygning \u00f6ver flera tidszoner. Flera studier har visat att melatonin kan p\u00e5skynda anpassningen till den nya tidszonen. Melatonin har ocks\u00e5 visat sig vara anv\u00e4ndbart f\u00f6r att lindra andra jetlag-symtom. Melatonin \u00e4r ocks\u00e5 v\u00e4l l\u00e4mpat f\u00f6r skiftarbetare som ofta lider av s\u00f6mnst\u00f6rningar, eftersom dessa personer – i likhet med dem med jetlag-syndrom – uts\u00e4tts f\u00f6r frekventa f\u00f6r\u00e4ndringar i dygnsrytmen. Det \u00e4r viktigt att t\u00e4nka p\u00e5 den exakta tidpunkten f\u00f6r intaget f\u00f6r att den fasf\u00f6rskjutning som melatonin orsakar ska bli effektiv. Ett exempel p\u00e5 en s\u00e5dan idealisk tidpunkt skulle till exempel vara mellan kl. 21.00 och 22.00 i den nya tidszonen med jetlag, och en timme f\u00f6re den nya vilofasen f\u00f6r skiftarbetare. Denna typ av kronoterapi kan st\u00f6djas genom ljusterapi, d\u00e4r starkt ljus under en kort tid riktas direkt mot \u00f6gonen. Vid jetlag intr\u00e4ffar detta p\u00e5 morgonen i den nya tidszonen och omedelbart f\u00f6re den aktiva fasen bland skiftarbetare.<\/p>\n

Farmakologiskt inducerade s\u00f6mnst\u00f6rningar<\/h3>\n

M\u00e5nga l\u00e4kemedel och\/eller stimulantia kan ocks\u00e5 p\u00e5verka fris\u00e4ttningen av melatonin negativt. Det har visat sig att vissa s\u00f6mnmedel, t.ex. bensodiazepiner, och hj\u00e4rtpreparat, t.ex. betablockerare, h\u00e4mmar produktionen av melatonin. \u00d6verdriven konsumtion av alkohol och\/eller koffein fr\u00e5n kaffe eller svart te kan ocks\u00e5 ha en negativ inverkan p\u00e5 fris\u00e4ttningen av melatonin och leda till s\u00f6mnst\u00f6rningar eller oh\u00e4lsosam s\u00f6mn. Vid f\u00f6rs\u00f6k att st\u00f6dja den endogena produktionen av melatonin genom att ta prelimin\u00e4ra \u00e4mnen som tryptofan och\/eller 5HTP, \u00e4r det viktigt att komma ih\u00e5g att \u00e4ldre m\u00e4nniskor inte l\u00e4ngre kan syntetisera melatonin fr\u00e5n ovanst\u00e5ende \u00e4mnen. Resultatet av en kv\u00e4llsadministrering av dessa produkter \u00e4r d\u00e5 en f\u00f6rh\u00f6jd niv\u00e5 av serotonin, vilket leder till att man \u00e4r vaken snarare \u00e4n f\u00f6rh\u00f6jda melatoninniv\u00e5er, med slutresultatet av en farmakologiskt inducerad s\u00f6mnst\u00f6rning.[\/vc_column_text][\/vc_column_inner][\/vc_row_inner][\/vc_tta_section][\/vc_tta_accordion][vc_tta_accordion color=”turquoise” c_icon=”chevron” c_position=”right” active_section=”99″ no_fill=”true” collapsible_all=”true”][vc_tta_section title=”Exogena s\u00f6mnst\u00f6rningar” tab_id=”1481055229702-eb1cfb13-afda”][vc_row_inner css=”.vc_custom_1479393849506{background-image: url(https:\/\/www.chronobiology.com\/wp-content\/uploads\/2016\/11\/disturb_2.jpg?id=11713) !important;}”][vc_column_inner][vc_column_text]Vid endogena s\u00f6mnst\u00f6rningar minskar antingen m\u00e4ngden producerat melatonin eller s\u00e5 fris\u00e4tts melatoninet vid fel tidpunkt, \u00e4ven om man befinner sig i en normal dag\/natt-rytm.<\/p>\n

Syndrom med f\u00f6rdr\u00f6jd s\u00f6mndebut<\/strong><\/h3>\n

Vid f\u00f6rdr\u00f6jd s\u00f6mndebut f\u00f6religger en s\u00f6mnst\u00f6rning som orsakas av en f\u00f6rskjuten melatoninrytm. Det upptr\u00e4der normalt hos ton\u00e5ringar och unga vuxna som tillh\u00f6r kronotypen ”nattugglor”. De g\u00f6r natt till dag och stannar uppe till tidigt p\u00e5 morgonen f\u00f6r att sedan sova p\u00e5 eftermiddagen. De drabbade rapporterar kronisk s\u00f6mnl\u00f6shet.<\/p>\n

Den f\u00f6rdr\u00f6jda insomningen hos dessa ugglor behandlas enklast med hj\u00e4lp av ljusterapi p\u00e5 morgonen. Det rekommenderas att ljusterapin utf\u00f6rs tidigt p\u00e5 morgonen f\u00f6r att f\u00f6rskjuta s\u00f6mn-vakenhetsrytmen fram\u00e5t. Liknande effekter kan uppn\u00e5s genom att ta melatonin under de f\u00f6rsta kv\u00e4llstimmarna, oavsett om det \u00e4r snabbfris\u00e4ttande eller pulserande melatonin. En kombination av b\u00e5da terapierna \u00e4r ocks\u00e5 m\u00f6jlig.<\/p>\n

St\u00f6rningar i s\u00f6mn och vakenhet hos blinda (Non-24-syndromet)<\/h3>\n

Non-24 \u00e4r en allvarlig, sv\u00e5r och kronisk st\u00f6rning av dag\/natt-rytmen som \u00e4r s\u00e4rskilt vanlig bland blinda. Personer med non-24-syndromet kan inte justera eller synkronisera sin inre klocka till dygnets 24-timmarsrytm. Dessa personer lever i sin egen rytm som varar mellan 24,5 och 25 timmar. Detta leder till att de varje dag somnar och g\u00e5r upp 30-60 minuter senare. Alla andra rytmer i kroppen, som kroppstemperatur, hormonfris\u00e4ttning eller aktivitetsniv\u00e5, \u00e4ndras ocks\u00e5 i enlighet med detta.<\/p>\n

M\u00e5let med en kronobiologiskt korrekt terapi \u00e4r att synkronisera den inre klockan hos de drabbade personerna med dygnets 24-timmarsrytm. Vid behov kan detta g\u00f6ras p\u00e5 morgonen genom ljusterapi, liksom genom \u00e4mnen som undertrycker s\u00f6mnighet p\u00e5 dagen. Detta fungerar dock bara f\u00f6r dem som fortfarande kan uppfatta ljus och m\u00f6rker minimalt. F\u00f6r alla andra patienter b\u00f6r nattlig administrering av melatonin eller liknande substanser uppmuntra s\u00f6mn och fungera som en tidm\u00e4tare f\u00f6r den inre klockan att f\u00f6lja.<\/p>\n

Olika substanser kan anv\u00e4ndas f\u00f6r att anpassa den blindas endogena rytm till en normal dag\/natt-rytm: \u00c5 ena sidan kan melatonin anv\u00e4ndas som ett tidsgivande hormon p\u00e5 kv\u00e4llen. Genom intag av melatonin, oavsett om det \u00e4r en snabbfris\u00e4ttande eller en pulserande formel, signaleras till kroppen att det nu \u00e4r natt. P\u00e5 senare tid har \u00e4ven vissa melatoninliknande substanser blivit tillg\u00e4ngliga, t.ex. tasimelteon (Hetlioz\u00ae), som ocks\u00e5 m\u00e5ste tas p\u00e5 kv\u00e4llen och som p\u00e5verkar melatoninreceptorerna i hj\u00e4rnan s\u00e5 att den inre klockan st\u00e4lls om enligt dag\/natt-rytmen.<\/p>\n

S\u00f6mnst\u00f6rningar hos \u00e4ldre och i s\u00e4rskilda livssituationer<\/h3>\n

\u00c4ven om en livsf\u00f6rl\u00e4ngande effekt \u00e4nnu inte har bevisats hos m\u00e4nniskor, \u00e4r det s\u00e4kert att melatonin har en positiv inverkan p\u00e5 livskvaliteten, s\u00e4rskilt hos \u00e4ldre. Hormonet verkar vara effektivt vid behandling av olika processer som \u00e4r f\u00f6rknippade med \u00e5ldrande, s\u00e5som st\u00f6rningar i s\u00f6mn-vakenhetsrytmen, s\u00e4nkning av blodtrycket och korrigering av immunf\u00f6rsvarsbrister. Det antas ocks\u00e5 att hormonet bidrar till att f\u00f6rdr\u00f6ja molekyl\u00e4r f\u00f6rst\u00f6relse, cellf\u00f6rlust och f\u00f6rs\u00e4mring av organismen, vilka alla \u00e4r faktorer som bidrar till \u00e5ldrande.<\/p>\n

P\u00e5 grund av en \u00e5ldersrelaterad minskning av den nattliga melatoninniv\u00e5n lider \u00e4ldre m\u00e4nniskor ofta av s\u00f6mnst\u00f6rningar. F\u00f6r n\u00e4rvarande r\u00e4knar man med att varannan person \u00f6ver 65 \u00e5r lider av s\u00f6mnst\u00f6rningar. I detta fall har behandling med melatonin visat sig vara till stor hj\u00e4lp. Studier har visat att anv\u00e4ndning av melatonin inte bara f\u00f6rb\u00e4ttrar s\u00f6mnkvaliteten, utan ocks\u00e5 minskar depression och r\u00e4dsla. Den positiva effekten av detta hormon kan tillskrivas dess f\u00f6rm\u00e5ga att normalisera den cirkadiska rytmen. En s\u00e5dan \u00e5terst\u00e4lld rytm kan sedan p\u00e5verka alla andra fysiologiska processer positivt, och kan avsev\u00e4rt \u00f6ka livskvaliteten och eventuellt vara en faktor f\u00f6r att \u00f6ka den f\u00f6rv\u00e4ntade livsl\u00e4ngden.<\/p>\n

En s\u00e4rskild patientgrupp \u00e4r kvinnor som genomg\u00e5r klimakteriet. Detta skede i livet \u00e5tf\u00f6ljs av djupg\u00e5ende hormonella f\u00f6r\u00e4ndringar som inte bara leder till s\u00f6mnproblem utan ocks\u00e5 kan framkalla andra symtom. I vilken utstr\u00e4ckning melatoninuts\u00f6ndringen f\u00f6r\u00e4ndras genom denna h\u00e4ndelse \u00e4r fortfarande f\u00f6rem\u00e5l f\u00f6r olika unders\u00f6kningar. Studier med kvinnor i perimenopaus har dock kunnat visa att hypofysens aktivitet, liksom sk\u00f6ldk\u00f6rtelns funktion, kan f\u00f6rb\u00e4ttras genom intag av melatonin. Dessutom rapporterade de flesta kvinnor som behandlades med melatonin en allm\u00e4n f\u00f6rb\u00e4ttring av hum\u00f6ret och en betydande lindring av depression. Denna tes st\u00f6ds av det faktum att en h\u00f6g melatoninkoncentration under \u00e5lderdomen – vilket visats i alla tidigare studier – f\u00f6rb\u00e4ttrar det allm\u00e4nna v\u00e4lbefinnandet och kan leda till lindring av \u00e5ldersrelaterade sjukdomar. Denna effekt speglar melatoninets effekt som s\u00f6mnregulator och som en kraftfull antioxidant. F\u00f6r alla m\u00e4nniskor, inklusive kvinnor i klimakteriet, kunde det p\u00e5visas att vilsam s\u00f6mn avsev\u00e4rt f\u00f6rb\u00e4ttrade det allm\u00e4nna v\u00e4lbefinnandet dagen d\u00e4rp\u00e5.<\/p>\n

S\u00f6mnst\u00f6rningar vid vinterdepression<\/h3>\n

S\u00e5 kallad vinterdepression, \u00e4ven k\u00e4nd som s\u00e4songsbunden affektiv sjukdom (SAD), handlar om en speciell form av depression som \u00e4r vanligast under h\u00f6st- och vinterm\u00e5naderna. De fr\u00e4msta symptomen \u00e4r nedst\u00e4mdhet, minskad energi och r\u00e4dsla samt f\u00f6rl\u00e4ngd s\u00f6mntid, \u00f6kad aptit p\u00e5 s\u00f6tsaker (glupande aptit p\u00e5 kolhydrater) och vikt\u00f6kning. \u00c5 andra sidan \u00e5tf\u00f6ljs depression som inte \u00e4r s\u00e4songsbunden snarare av aptitl\u00f6shet, viktminskning och f\u00f6rkortad s\u00f6mn. Eftersom denna typ av depression \u00e4r vanligare i regioner som har l\u00e5nga vintrar med l\u00e5nga n\u00e4tter (t.ex. polaromr\u00e5dena), antar man att dessa m\u00e4nniskor lider av en st\u00f6rning i melatoninproduktionen. Ofta fris\u00e4tter dessa m\u00e4nniskor melatonin oftare och under l\u00e4ngre tidsperioder.<\/p>\n

Intressant nog kunde en positiv effekt av exogent melatonin \u00e4nd\u00e5 p\u00e5visas. En liten dos melatonin tidigt p\u00e5 kv\u00e4llen i en snabbfris\u00e4ttande doseringsform kan redan bidra till att f\u00f6rb\u00e4ttra synkroniseringen av den inre klockan och den biologiska dygnsrytmen med de ljusf\u00f6rh\u00e5llanden som r\u00e5der under vintern, vilket avsev\u00e4rt f\u00f6rb\u00e4ttrar det emotionella tillst\u00e5ndet. Dessutom har ljusterapi ocks\u00e5 visat sig vara ett bra behandlingsalternativ. N\u00e4r den appliceras p\u00e5 morgonen minskar den inte bara melatoninniv\u00e5erna p\u00e5 morgonen, utan p\u00e5verkar ocks\u00e5 hela rytmen positivt.[\/vc_column_text][\/vc_column_inner][\/vc_row_inner][\/vc_tta_section][\/vc_tta_accordion][\/vc_column][\/vc_row]<\/p>\n<\/div>","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

[vc_row full_width=”stretch_row” el_class=”banner-top” css=”.vc_custom_1479393416057{background-image: url(https:\/\/www.chronobiology.com\/wp-content\/uploads\/2016\/11\/melatonin_sleep_disturbances.jpg?id=11711) !important;}”][vc_column][vc_custom_heading source=”post_title” font_container=”tag:h1|text_align:center” use_theme_fonts=”yes”][\/vc_column][\/vc_row][vc_row el_class=”melatoninfacts”][vc_column][vc_column_text] Exogena s\u00f6mnst\u00f6rningar S\u00f6mnst\u00f6rningar kan ha m\u00e5nga olika orsaker. Man skiljer mellan s\u00f6mnst\u00f6rningar som beror p\u00e5 endogena funktionsst\u00f6rningar och s\u00e5dana som utl\u00f6ses av externa eller exogena faktorer. De senare kan delas in i f\u00f6ljande:[\/vc_column_text][\/vc_column][\/vc_row][vc_row][vc_column][vc_tta_accordion color=”turquoise” c_icon=”chevron” c_position=”right” active_section=”99″ no_fill=”true” collapsible_all=”true”][vc_tta_section title=”Jetlag och skiftarbete” tab_id=”1479159301199-fd863768-f6afa61f-d34d”][vc_row_inner css=”.vc_custom_1479393829403{background-image: url(https:\/\/www.chronobiology.com\/wp-content\/uploads\/2016\/11\/disturb_1.jpg?id=11714) […]<\/p>\n","protected":false},"author":15,"featured_media":48563,"parent":54326,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"_acf_changed":false,"_genesis_hide_title":false,"_genesis_hide_breadcrumbs":false,"_genesis_hide_singular_image":false,"_genesis_hide_footer_widgets":false,"_genesis_custom_body_class":"","_genesis_custom_post_class":"","_genesis_layout":"full-width-content","footnotes":""},"categories":[326,324],"class_list":{"0":"post-54329","1":"page","2":"type-page","3":"status-publish","4":"has-post-thumbnail","6":"category-melatonin-sv","7":"category-somn","8":"entry"},"acf":[],"yoast_head":"\nExogena s\u00f6mnst\u00f6rningar – Chronobiology.com<\/title>\n<meta name=\"robots\" content=\"index, follow, max-snippet:-1, max-image-preview:large, max-video-preview:-1\" \/>\n<link rel=\"canonical\" href=\"https:\/\/dev.chronobiology.com\/sv\/melatonin-och-kronobiologi\/exogena-somnstorningar\/\" \/>\n<meta property=\"og:locale\" content=\"sv_SE\" \/>\n<meta property=\"og:type\" content=\"article\" \/>\n<meta property=\"og:title\" content=\"Exogena s\u00f6mnst\u00f6rningar\" \/>\n<meta property=\"og:description\" content=\"[vc_row full_width=”stretch_row” el_class=”banner-top” css=”.vc_custom_1479393416057{background-image: url(https:\/\/www.chronobiology.com\/wp-content\/uploads\/2016\/11\/melatonin_sleep_disturbances.jpg?id=11711) !important;}”][vc_column][vc_custom_heading source=”post_title” font_container=”tag:h1|text_align:center” use_theme_fonts=”yes”][\/vc_column][\/vc_row][vc_row el_class=”melatoninfacts”][vc_column][vc_column_text] Exogena s\u00f6mnst\u00f6rningar S\u00f6mnst\u00f6rningar kan ha m\u00e5nga olika orsaker. Man skiljer mellan s\u00f6mnst\u00f6rningar som beror p\u00e5 endogena funktionsst\u00f6rningar och s\u00e5dana som utl\u00f6ses av externa eller exogena faktorer. De senare kan delas in i f\u00f6ljande:[\/vc_column_text][\/vc_column][\/vc_row][vc_row][vc_column][vc_tta_accordion color=”turquoise” c_icon=”chevron” c_position=”right” active_section=”99″ no_fill=”true” collapsible_all=”true”][vc_tta_section title=”Jetlag och skiftarbete” tab_id=”1479159301199-fd863768-f6afa61f-d34d”][vc_row_inner css=”.vc_custom_1479393829403{background-image: url(https:\/\/www.chronobiology.com\/wp-content\/uploads\/2016\/11\/disturb_1.jpg?id=11714) […]\" \/>\n<meta property=\"og:url\" content=\"https:\/\/dev.chronobiology.com\/sv\/melatonin-och-kronobiologi\/exogena-somnstorningar\/\" \/>\n<meta property=\"og:site_name\" content=\"Chronobiology.com\" \/>\n<meta property=\"article:publisher\" content=\"https:\/\/www.facebook.com\/chronobiology\" \/>\n<meta property=\"article:modified_time\" content=\"2023-07-17T14:26:11+00:00\" \/>\n<meta property=\"og:image\" content=\"https:\/\/dev.chronobiology.com\/wp-content\/uploads\/2016\/11\/melatonin_sleep_disturbances.jpg\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:width\" content=\"1903\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:height\" content=\"476\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:type\" content=\"image\/jpeg\" \/>\n<meta name=\"twitter:card\" content=\"summary_large_image\" \/>\n<meta name=\"twitter:site\" content=\"@chronobionews\" \/>\n<meta name=\"twitter:label1\" content=\"Ber\u00e4knad l\u00e4stid\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:data1\" content=\"9 minuter\" \/>\n<script type=\"application\/ld+json\" class=\"yoast-schema-graph\">{\"@context\":\"https:\/\/schema.org\",\"@graph\":[{\"@type\":\"WebPage\",\"@id\":\"https:\/\/dev.chronobiology.com\/sv\/melatonin-och-kronobiologi\/exogena-somnstorningar\/\",\"url\":\"https:\/\/dev.chronobiology.com\/sv\/melatonin-och-kronobiologi\/exogena-somnstorningar\/\",\"name\":\"Exogena s\u00f6mnst\u00f6rningar – Chronobiology.com\",\"isPartOf\":{\"@id\":\"https:\/\/dev.chronobiology.com\/sv\/#website\"},\"primaryImageOfPage\":{\"@id\":\"https:\/\/dev.chronobiology.com\/sv\/melatonin-och-kronobiologi\/exogena-somnstorningar\/#primaryimage\"},\"image\":{\"@id\":\"https:\/\/dev.chronobiology.com\/sv\/melatonin-och-kronobiologi\/exogena-somnstorningar\/#primaryimage\"},\"thumbnailUrl\":\"https:\/\/dev.chronobiology.com\/wp-content\/uploads\/2016\/11\/melatonin_sleep_disturbances.jpg\",\"datePublished\":\"2023-07-17T14:26:10+00:00\",\"dateModified\":\"2023-07-17T14:26:11+00:00\",\"breadcrumb\":{\"@id\":\"https:\/\/dev.chronobiology.com\/sv\/melatonin-och-kronobiologi\/exogena-somnstorningar\/#breadcrumb\"},\"inLanguage\":\"sv-SE\",\"potentialAction\":[{\"@type\":\"ReadAction\",\"target\":[\"https:\/\/dev.chronobiology.com\/sv\/melatonin-och-kronobiologi\/exogena-somnstorningar\/\"]}]},{\"@type\":\"ImageObject\",\"inLanguage\":\"sv-SE\",\"@id\":\"https:\/\/dev.chronobiology.com\/sv\/melatonin-och-kronobiologi\/exogena-somnstorningar\/#primaryimage\",\"url\":\"https:\/\/dev.chronobiology.com\/wp-content\/uploads\/2016\/11\/melatonin_sleep_disturbances.jpg\",\"contentUrl\":\"https:\/\/dev.chronobiology.com\/wp-content\/uploads\/2016\/11\/melatonin_sleep_disturbances.jpg\",\"width\":1903,\"height\":476},{\"@type\":\"BreadcrumbList\",\"@id\":\"https:\/\/dev.chronobiology.com\/sv\/melatonin-och-kronobiologi\/exogena-somnstorningar\/#breadcrumb\",\"itemListElement\":[{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":1,\"name\":\"Home\",\"item\":\"https:\/\/dev.chronobiology.com\/sv\/\"},{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":2,\"name\":\"Melatonin och kronobiologi\",\"item\":\"https:\/\/dev.chronobiology.com\/sv\/melatonin-och-kronobiologi\/\"},{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":3,\"name\":\"Exogena s\u00f6mnst\u00f6rningar\"}]},{\"@type\":\"WebSite\",\"@id\":\"https:\/\/dev.chronobiology.com\/sv\/#website\",\"url\":\"https:\/\/dev.chronobiology.com\/sv\/\",\"name\":\"Chronobiology.com\",\"description\":\"\",\"publisher\":{\"@id\":\"https:\/\/dev.chronobiology.com\/sv\/#organization\"},\"potentialAction\":[{\"@type\":\"SearchAction\",\"target\":{\"@type\":\"EntryPoint\",\"urlTemplate\":\"https:\/\/dev.chronobiology.com\/sv\/?s={search_term_string}\"},\"query-input\":{\"@type\":\"PropertyValueSpecification\",\"valueRequired\":true,\"valueName\":\"search_term_string\"}}],\"inLanguage\":\"sv-SE\"},{\"@type\":\"Organization\",\"@id\":\"https:\/\/dev.chronobiology.com\/sv\/#organization\",\"name\":\"Chronobiology\",\"url\":\"https:\/\/dev.chronobiology.com\/sv\/\",\"logo\":{\"@type\":\"ImageObject\",\"inLanguage\":\"sv-SE\",\"@id\":\"https:\/\/dev.chronobiology.com\/sv\/#\/schema\/logo\/image\/\",\"url\":\"https:\/\/www.chronobiology.com\/wp-content\/uploads\/2019\/01\/chronobiology_logo_en_r.png\",\"contentUrl\":\"https:\/\/www.chronobiology.com\/wp-content\/uploads\/2019\/01\/chronobiology_logo_en_r.png\",\"width\":375,\"height\":90,\"caption\":\"Chronobiology\"},\"image\":{\"@id\":\"https:\/\/dev.chronobiology.com\/sv\/#\/schema\/logo\/image\/\"},\"sameAs\":[\"https:\/\/www.facebook.com\/chronobiology\",\"https:\/\/x.com\/chronobionews\",\"https:\/\/www.instagram.com\/chronobiology\/\",\"https:\/\/www.pinterest.com\/chronobiology\/\"]}]}<\/script>\n<!-- \/ Yoast SEO Premium plugin. -->","yoast_head_json":{"title":"Exogena s\u00f6mnst\u00f6rningar – Chronobiology.com","robots":{"index":"index","follow":"follow","max-snippet":"max-snippet:-1","max-image-preview":"max-image-preview:large","max-video-preview":"max-video-preview:-1"},"canonical":"https:\/\/dev.chronobiology.com\/sv\/melatonin-och-kronobiologi\/exogena-somnstorningar\/","og_locale":"sv_SE","og_type":"article","og_title":"Exogena s\u00f6mnst\u00f6rningar","og_description":"[vc_row full_width=”stretch_row” el_class=”banner-top” css=”.vc_custom_1479393416057{background-image: url(https:\/\/www.chronobiology.com\/wp-content\/uploads\/2016\/11\/melatonin_sleep_disturbances.jpg?id=11711) !important;}”][vc_column][vc_custom_heading source=”post_title” font_container=”tag:h1|text_align:center” use_theme_fonts=”yes”][\/vc_column][\/vc_row][vc_row el_class=”melatoninfacts”][vc_column][vc_column_text] Exogena s\u00f6mnst\u00f6rningar S\u00f6mnst\u00f6rningar kan ha m\u00e5nga olika orsaker. Man skiljer mellan s\u00f6mnst\u00f6rningar som beror p\u00e5 endogena funktionsst\u00f6rningar och s\u00e5dana som utl\u00f6ses av externa eller exogena faktorer. De senare kan delas in i f\u00f6ljande:[\/vc_column_text][\/vc_column][\/vc_row][vc_row][vc_column][vc_tta_accordion color=”turquoise” c_icon=”chevron” c_position=”right” active_section=”99″ no_fill=”true” collapsible_all=”true”][vc_tta_section title=”Jetlag och skiftarbete” tab_id=”1479159301199-fd863768-f6afa61f-d34d”][vc_row_inner css=”.vc_custom_1479393829403{background-image: url(https:\/\/www.chronobiology.com\/wp-content\/uploads\/2016\/11\/disturb_1.jpg?id=11714) […]","og_url":"https:\/\/dev.chronobiology.com\/sv\/melatonin-och-kronobiologi\/exogena-somnstorningar\/","og_site_name":"Chronobiology.com","article_publisher":"https:\/\/www.facebook.com\/chronobiology","article_modified_time":"2023-07-17T14:26:11+00:00","og_image":[{"width":1903,"height":476,"url":"https:\/\/dev.chronobiology.com\/wp-content\/uploads\/2016\/11\/melatonin_sleep_disturbances.jpg","type":"image\/jpeg"}],"twitter_card":"summary_large_image","twitter_site":"@chronobionews","twitter_misc":{"Ber\u00e4knad l\u00e4stid":"9 minuter"},"schema":{"@context":"https:\/\/schema.org","@graph":[{"@type":"WebPage","@id":"https:\/\/dev.chronobiology.com\/sv\/melatonin-och-kronobiologi\/exogena-somnstorningar\/","url":"https:\/\/dev.chronobiology.com\/sv\/melatonin-och-kronobiologi\/exogena-somnstorningar\/","name":"Exogena s\u00f6mnst\u00f6rningar – Chronobiology.com","isPartOf":{"@id":"https:\/\/dev.chronobiology.com\/sv\/#website"},"primaryImageOfPage":{"@id":"https:\/\/dev.chronobiology.com\/sv\/melatonin-och-kronobiologi\/exogena-somnstorningar\/#primaryimage"},"image":{"@id":"https:\/\/dev.chronobiology.com\/sv\/melatonin-och-kronobiologi\/exogena-somnstorningar\/#primaryimage"},"thumbnailUrl":"https:\/\/dev.chronobiology.com\/wp-content\/uploads\/2016\/11\/melatonin_sleep_disturbances.jpg","datePublished":"2023-07-17T14:26:10+00:00","dateModified":"2023-07-17T14:26:11+00:00","breadcrumb":{"@id":"https:\/\/dev.chronobiology.com\/sv\/melatonin-och-kronobiologi\/exogena-somnstorningar\/#breadcrumb"},"inLanguage":"sv-SE","potentialAction":[{"@type":"ReadAction","target":["https:\/\/dev.chronobiology.com\/sv\/melatonin-och-kronobiologi\/exogena-somnstorningar\/"]}]},{"@type":"ImageObject","inLanguage":"sv-SE","@id":"https:\/\/dev.chronobiology.com\/sv\/melatonin-och-kronobiologi\/exogena-somnstorningar\/#primaryimage","url":"https:\/\/dev.chronobiology.com\/wp-content\/uploads\/2016\/11\/melatonin_sleep_disturbances.jpg","contentUrl":"https:\/\/dev.chronobiology.com\/wp-content\/uploads\/2016\/11\/melatonin_sleep_disturbances.jpg","width":1903,"height":476},{"@type":"BreadcrumbList","@id":"https:\/\/dev.chronobiology.com\/sv\/melatonin-och-kronobiologi\/exogena-somnstorningar\/#breadcrumb","itemListElement":[{"@type":"ListItem","position":1,"name":"Home","item":"https:\/\/dev.chronobiology.com\/sv\/"},{"@type":"ListItem","position":2,"name":"Melatonin och kronobiologi","item":"https:\/\/dev.chronobiology.com\/sv\/melatonin-och-kronobiologi\/"},{"@type":"ListItem","position":3,"name":"Exogena s\u00f6mnst\u00f6rningar"}]},{"@type":"WebSite","@id":"https:\/\/dev.chronobiology.com\/sv\/#website","url":"https:\/\/dev.chronobiology.com\/sv\/","name":"Chronobiology.com","description":"","publisher":{"@id":"https:\/\/dev.chronobiology.com\/sv\/#organization"},"potentialAction":[{"@type":"SearchAction","target":{"@type":"EntryPoint","urlTemplate":"https:\/\/dev.chronobiology.com\/sv\/?s={search_term_string}"},"query-input":{"@type":"PropertyValueSpecification","valueRequired":true,"valueName":"search_term_string"}}],"inLanguage":"sv-SE"},{"@type":"Organization","@id":"https:\/\/dev.chronobiology.com\/sv\/#organization","name":"Chronobiology","url":"https:\/\/dev.chronobiology.com\/sv\/","logo":{"@type":"ImageObject","inLanguage":"sv-SE","@id":"https:\/\/dev.chronobiology.com\/sv\/#\/schema\/logo\/image\/","url":"https:\/\/www.chronobiology.com\/wp-content\/uploads\/2019\/01\/chronobiology_logo_en_r.png","contentUrl":"https:\/\/www.chronobiology.com\/wp-content\/uploads\/2019\/01\/chronobiology_logo_en_r.png","width":375,"height":90,"caption":"Chronobiology"},"image":{"@id":"https:\/\/dev.chronobiology.com\/sv\/#\/schema\/logo\/image\/"},"sameAs":["https:\/\/www.facebook.com\/chronobiology","https:\/\/x.com\/chronobionews","https:\/\/www.instagram.com\/chronobiology\/","https:\/\/www.pinterest.com\/chronobiology\/"]}]}},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/dev.chronobiology.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/54329"}],"collection":[{"href":"https:\/\/dev.chronobiology.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/dev.chronobiology.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/dev.chronobiology.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/users\/15"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/dev.chronobiology.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=54329"}],"version-history":[{"count":2,"href":"https:\/\/dev.chronobiology.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/54329\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":54331,"href":"https:\/\/dev.chronobiology.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/54329\/revisions\/54331"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/dev.chronobiology.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/54326"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/dev.chronobiology.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media\/48563"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/dev.chronobiology.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=54329"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/dev.chronobiology.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=54329"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}